Konstvetare, glasblåsare, amatörbotaniker, improvisatör, entertainer, romantiker, kärleksfull, humoristisk, fågelskådare.

Espen Jensen

Glaset - I mitt arbete som glasblåsare hämtar jag inspiration från en mängd olika fält. Natur och litteratur, konst, musik, kärlek.. Allt detta inspirerar mig och uttrycks på olika sätt genom mediet som är glas. Jag har aldrig varit bra på att hålla mig till en sak. Jag söker inte att definera mig själv genom begränsning. Jag önskar snarare att sudda ut gränser, blanda ihop och frigöra mig. När jag skissar eller planerar en glas-produkt är det ofta i överlappningen mellan flera olika intressen som jag upplever att den kreativa energin finns. Jag jobbar ofta starkt intuitivt men ställer höga krav på mina arbetens upp-riktighet och här vill jag ogärna kompromissa. Arbetsprocessen i sig kräver finmotorik och fysisk precision men blir fattig, för inte att säga död, utan intuition och själ. Receptet på den rätta blandingen är omöjlig att beräkna men jag vet när det är rätt.

Konsten - Mina glasobjekt berättar om utsatthet, sårbarhet och om att vara lösriven från sitt sammanhang. Mina skulp-turala arbeten har ett tydligt släktskap med varandra och är kraftfulla genom sin ensamhet och sin inbördes oförmåga att kommunicera. Utställda och avskurna. Bundna och blottade väcker objekten en dubiös känsla av avsmak och omsorg i betraktaren. Den kärlekslängtan objekten uttrycker producerar en förtvivlans skönhet som talar till oss men som misslyckas med att tilltala oss.

En kort stund flyger vi genom ljuset, då gäller det att flaxa ordentligt...